Hur skapar vi ordning och trygghet i skolan?

God studiero för alla elever är enligt skollagen en av skolans uppgifter att efterleva. Det är viktigt med en trygg och ordningsam miljö för att barn och elever ska känna sig trygga. Så är fallet för de flesta elever, men hela 15 procent av niondeklassarna upplever att de inte är trygga i skolan.

Problemen för den svenska skolan kan även ses i andra OECD-länder. Försämringen är dock betydligt större i Sverige. Ett stort problem är att läraren ofta inte har tid att aktivt prata med alla elever under lektionen.

Ordning och reda är skolans paroll. Enligt skollagen ska alla skolenheter, förutom förskolor, ha ordningsregler med syfte att skapa en god arbetsmiljö och studiero. Eleverna ska vara med när ordningsreglerna tas fram. Hur mycket inflytande de får beror på barnens ålder och mognad.

 

När ordning övergår i kaos

Ibland följs inte de regler som har bestämts. Det kan bero på att reglerna är oklara. Många gånger beror det på barns trotsiga natur och så finns det alltid de som av någon anledning har en liten bråkstake inom sig. De senaste åren har rubrikerna fyllts av fall där läraren har ingripit – men sedan bestraffats för att man inte gjorde rätt.

Vid arbete med barn under 18 år ska alltid barnets bästa beaktas. Det finns dock situationer som kräver att en vuxen agerar:

  • Rektor, lärare, övrig personal och andra vuxna får gripa in om någon riskeras att skadas.
  • Rektor och lärare får besluta om disciplinära åtgärder.

 

Vilken disciplinär åtgärd är lämplig?

Disciplinära åtgärder måste alltid dokumenteras, om så bara i en anteckning. När det kommer till mindre barn och förskoleelever, så bör disciplinära åtgärder undvikas. Det första och bästa steget är givetvis att prata med eleven. Skolan har ingen skyldighet att direkt informera föräldrarna. Det kan däremot många gånger underlätta det långsiktiga arbetet i att förändra ett icke önskvärt beteende.

Om en elev är stökig under lektionstid så har läraren rätt att utvisa eleven ur klassrummet. Dock finns det ett helt regelverk för hur detta ska göras. Eleven får till exempel inte lämnas utan tillsyn i grundskolan och högstadiet då skolan har tillsynsplikt.

För gymnasieelever skiljer sig reglerna, främst eftersom inte skolplikten gäller i gymnasiet. Det förekommer att elever blir avstängda på grund av oacceptabelt beteende. Det kan gälla våld, användning av droger eller kränkande behandling av andra elever.

 

Eleverna måste få inflytande i hur skolan arbetar

Många elever störs av andras negativa beteenden. Det största problemet enligt Skolinspektionens undersökning är däremot att många elever inte arbetar under lektionerna. Vad beror detta på, och finns det sätt att öka elevers deltagande i skolans verksamhet?

Under många år har lärarkåren många gånger lyft problematiken med allt större klasser och fler barn som behöver extraresurser. Samtidigt står lärarutbildningarna tomma, och i många skolor är det brist på certifierade lärare.

Skolinspektionens undersökning från 2015 visar också att elever som går på skolor med låga resultat upplever att de inte kan påverka skolans verksamhet.

 

Barn har samma behov som vuxna – fast de kan behöva lite hjälp på vägen

Engagemang är viktigt för motivationen. Elever som redan har det svårt i skolan, tenderar att över tid tappa intresse för skolarbetet. Precis som vuxna människor, har barn några grundläggande psykologiska behov:

1. Känslan av att själv bestämma över våra handlingar

Det finns delar i undervisningen och skolgången som eleverna kan få möjlighet att påverka. Till exempel ska skolans ordningsregler tas fram i dialog med eleverna. Om de inte förstår varför reglerna finns, så minskar dess praktiska funktion.

2. Känslan av att kunna något

Skolan baseras på att lära sig nya saker. Barn är ofta stolta över vad de lär sig varje dag, men vartefter åren går tenderar motivationen att minska för många elever. Det är viktigt att individanpassa undervisning så att alla får bidra med något.

3. Vara med i gemenskapen och känna att dagen är meningsfull

Har du någon gång stått utanför och undrat varför ingen vill vara din vän? Kränkningar behöver inte alltid synas. Det kan också vara en känsla på insidan. Faktum är att en femtedel av alla femtonåringar känner sig ensamma, konstiga eller missanpassade. Skolan har en viktig roll i att arbeta med inkludering, integration och gemenskap.

4. Känslan av att utvecklas ger bättre självförtroende

Hur vet du att du blir bättre? Om det finns tydliga mål, så är det enklare att se utvecklingen. Fyra av tio observerade lektioner visar brister i tydliga mål och innehållsstruktur. Detta till trots att tydliga strukturer och ledarskap leder till studiero i klassrummet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *