Får en lärare ta tag i en elev? Ja, säger HD i omtalad dom

Eleven som satt i vägen för andra vägrade att flytta på sig. Läraren valde till slut att ta ett så kallat brottargrepp för att flytta eleven. Detta ledde till att Barn- och elevombudet (BEO) yrkade på att skolans huvudman skulle betala 10 000 kronor i skadestånd till eleven. Men kommunen friades i Högsta domstolen (HD).

Fallet inträffade i Linköpings kommun redan 2017. Eleven valde, trots flera tillsägelser, att inte flytta sig från en soffa som blockerade vägen. Läraren, som har en bakgrund inom brottning, såg “brottargreppet” som det mest naturliga sättet att få bort eleven från soffan.

Här stod ord mot ord. Eleven menade att han inte kunde andas och fick ont i nacken. Dessutom fanns en särskild handlingsplan som beskriver att hen ska bemötas lågaffektivt. Denna handlingsplan visste dock inte läraren om.

Läraren hävdade att han inte använt våld. Hovrätten, som dömde till lärarens fördel, konstaterade utifrån en videosekvens som visar ingripandet att greppet var “helt kortvarigt och att det utfördes milt och lugnt”. Likaså anser HD att greppet som läraren använde mot eleven var kortvarigt och därmed inte anses som en kränkning.

 

Din checklista för klagomålshantering

En lathund för klagomålshantering där du utifrån 14 frågor enkelt kontrollerar vilka delar skolan hanterar bra och vad ni behöver utveckla.

Ladda ner

 

Det finns en rädsla bland lärare att anmälas för kränkande behandling

Vid denna typ av situationer är många lärare osäkra på vad de får göra. Under 2019 fick Skolinspektionen in 1 774 anmälningar, varav drygt en tredjedel av fallen gällde anmälningar mot skolpersonal för kränkande behandling av elever.

En undersökning av Lärarförbundet visar att 60 procent av lärarna idag överdokumenterar när de gör ett ingripande. Anledningen är att de vill ha ryggen fri om de sedan skulle bli anmälda. Man menar också att det finns en risk att rädslan för att bli anmäld för kräkningar påverkar intresset för att bli lärare. Därför efterfrågar förbundet tydligare nationella riktlinjer.

 

Praxis väntar för barn som kränker andra barn

Inom kort väntas en dom från hovrätten om ett fall i Malmö där en elev känt sig kränkt av en annan elev. Det är BEO som överklagat fallet efter att ha förlorat mot Malmö Kommun i tingsrätten.

Trots att skollagen är tio år har endast ärenden där personal som kränker elever gått ända upp till Högsta domstolen. I fall där barn kränker andra barn har ärenden inte prövats i någon högre instans.

Anledningen är att de flesta kommuner väljer att betala när BEO kräver dem på skadestånd. I detta fallet anser dock Malmö kommun att båda eleverna var skyldiga till konflikten. BEO menar å sin sida att barnen har skolplikt och att huvudmannen därmed måste ansvara för en trygg skola.

 

Säkerställ att alla ärenden följs upp

Det är fortfarande många som använder papper eller separata dokument för att hantera inkommande ärenden. Ta fram en handlingsplan för kränkande behandling och överväg fördelen med ett automatiserat system. Det minskar risken för felaktiga anmälningar och säkrar att inga ärenden faller mellan stolarna.

Läs mer om KB Process

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *