Var fjärde rektor riskerar att bli utbränd

25 procent av Sveriges rektorer är så stressade att de riskerar utbrändhet. Det visar en undersökning bland 2000 rektorer från landets alla regioner som ska svara på frågan – hur ser rektorers arbetsmiljö ut?

Forskningsstudien är ett samarbete mellan Centrum för skolledarutveckling vid Umeå Universitet och Lunds Universitet. Genom att fråga rektorerna om deras mående och upplevda arbetsmiljö kan man se tidiga tecken på stress som i förlängningen kan leda till utmattningssyndrom.

Studien visar att dubbelt så många inom yrkesgruppen är i riskzonen för utbrändhet. Det kan jämföras med en tidigare studie av den svenska befolkningen i stort där 13 procent riskerar att bli utbrända. Målet med studien är att ta fram konkreta åtgärder som ska bidra till en bättre skola.

Dessa situationer stressar rektorerna mest

  1. Rollkonflikter
    Rektorn har flera ansvarsområden och måste till exempel balansera verksamhetsutveckling med administrativt arbete.
  2. Resursbrist
    När rektorn inte kan möta de behov som finns i organisationen påverkar det hela verksamheten. Det kan bland annat innebära att elever inte får det stöd de har rätt till.
  3. “Containerfunktionen”
    Detta är studiens benämning på när frustrerade medarbetare förklarar sin situation för rektorn – som i sin tur har väldigt liten möjlighet att påverka situationen.

 

Ökad press från både stat och vårdnadshavare

Rektorn – och skolan som organisation – lever under stor press från staten. Men även anmälningar och synpunkter från vårdnadshavare har ökat. Det kommer dels direkt till skolan, dels på sociala medier.

Rektorn ska också hantera eventuella anmälningsärenden från Skolinspektionen. Detta tar tid och när dokumentation om ett ärende saknas kan processen bli väldigt utdragen.

Även Skolinspektionen lyfter problematiken med att vårdnadshavare gör en anmälan direkt hos dem, när detta är något som i första hand ska gå lokalt via lärare och skolan. När etablerade vägar för återkoppling inte används skapas köer som i sin tur påverkar de drabbade eleverna negativt. Det är ett resultat som ingen önskar.

Läs också: Bättre klagomålshantering kan minska administrationen för lärare och rektorer

 

Svenska rektorer byter jobb dubbelt så ofta som sina europeiska kollegor

Det hårda arbetsklimatet visar sig även i jobbstatistiken. Medan en svensk rektor i genomsnitt stannar på en skola i 2-3 år så stannar deras kollegor från våra nordiska grannländer och OECD-länderna i snitt 5 år på samma skola.

Vanliga orsaker till att rektorer byter arbetsplats

  • Dålig arbetsmiljö
  • Vill arbeta för huvudman med större resurser
  • Högre befattning

Undersökningen visar att 58 procent av rektorerna hade bytt arbetsplats minst en gång de senaste fem åren. Samtidigt planerar 36 procent att byta arbetsplats de närmaste åren. Omsättningen av lärare, rektorer och skolchefer är hög i Sverige. Det är inte nödvändigtvis negativt för individen, men det påverkar skolorganisationen negativt.

Det är just nu svårt att bygga en hållbar skola i Sverige. Därför är det viktigt att hitta nya vägar för att förbättra arbetsmiljön inom skolväsendet – så att rektorer och lärare orkar fortsätta med sitt viktiga arbete.

De flesta rektorer har valt sitt yrke för att man vill förbättra svensk utbildning och bidra till att elever får möjligheten att utvecklas. Därför är det synd att diskussionen alltmer handlar om tung administration och en stressig vardag som i sin tur går ut över Sveriges barn.

 

Rektorns roll har förändrats mycket de senaste 25 år

Under 90-talet var skolorganisationen relativt platt och tydlig: Skolchef, rektor och lärare. Numera är strukturen många gånger komplex. I kombination med ökade krav på dokumentation, verksamhetsutveckling och effektivisering av organisationen har rektorns roll blivit en tidspressad balansgång.

Chefer med vagt – eller alltför brett – definierade uppdrag riskerar att aldrig känna sig färdiga med sitt arbete. Det finns alltid delar som kan förbättras, rapporter att skriva och det blir aldrig tid att koppla av och känna sig nöjd med dagsverket.

Många rektorer arbetar alldeles för mycket och huvudmän är ofta dåliga på att följa upp rektorernas övertid. Detta är ett problem i hela landet. Rektorer är i genomsnitt chef för 35-40 medarbetare. Forskningsstudier visar att 12-15 medarbetare är en rimlig nivå, vilket också är genomsnittet för chefer i Sverige.

Därför driver nu Lärarförbundet frågan om nationella riktlinjer för hur många medarbetare en rektor bör ha personalansvar för. De menar att om inte huvudmännen klarar av uppfylla satta krav så måste staten agera.

 

Vad kan göra rektorers arbetsmiljö bättre?

Ett nära samarbete mellan rektor, lärare och övrig skolpersonal gynnar alla inblandade. Det är också viktigt att alla tar gemensamt ansvar och att rektorn blir stöttad av lärarna. Om rektorn har chefskollegor kan även detta förbättra måendet. Då finns möjlighet att diskutera saker som skolförvaltningen och chefsrelaterade frågor.

Var noggrann med att rapportera övertid.
Prioritera närvaro under arbetsdagen framför tillgänglighet under dygnets alla timmar.
Var en förebild: Om du inte vill att dina lärare arbetar fredag kväll så ska du inte heller skicka mail då. Ta fram gemensamma normer tillsammans med skolpersonalen.
Våga vara mer än rektor – prioritera din fritid och återhämtning.
Ställ krav på huvudmannen i din nuvarande roll och visa på de utmaningar som finns istället för att byta arbetsgivare.

Förutom detta är det också viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på stress, eftersom dessa symptom ökar risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar.

Tidiga tecken på stress:

  • dålig sömn
  • problem med mage
  • huvudvärk
  • brist på återhämtning
  • försämrat minne.

Alla är vi bättre kollegor när vi är utvilade och har ett givande privatliv. Därför är det viktigt att prioritera sitt eget välmående för att också orka vara stöttande mot både lärare och elever under dagarna. Vi har alla en begränsad mängd energi och det är viktigt att den håller även på lång sikt.

 

Den pågående kampen om lärares bristande arbetsmiljö

Lärares arbetsmiljö är under all kritik, och det blir inte bättre. Vad säger lagen och hur ser lokala lösningar ut runtom i Sverige?

Ladda ner faktablad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *